Du kan inte sälja något du inte tror på, inklusive dig själv …

En mycket god vän delgav mig vad han uppfattade utifrån min kommunikation med omvärlden. Det var ett samtal som i sin korthet rymde allt det man kan begära av en god vän; uppriktighet, tydlighet och med en god intention. Samtalet fick mig att ha en bra och nödvändig konversation med mig själv, och tankarna landade i det jag beskriver nedan ….

Det finns ett grundantagande inom NLP, Neuro-Lingvistisk Programmering, som säger: “Det går inte att INTE kommunicera”. Du kommunicerar på omedvetna nivåer hela tiden, och varje förändring av ditt sinnestillstånd återspeglas mer eller mindre i ditt kroppsspråk, dina gester, ögonrörelser, ansiktsfärg, andning och muskeltonus.

I samspelet med andra människor har du alltid med dig själv, och det klatschiga påståendet om att “alla är säljare” kan ju förstås i form av den påverkan vi har i alla situationer och sammanhang. Du kan ju sägas sälja dig själv när du ikläder dig föräldrar-rollen, som vän, medarbetare eller ledare. Vad du i grunden tycker om dig själv dånar fram som en bakgrundssymfoni till allt det du säger och förmedlar. Bristen på ögonkontakt, svårigheten att ta emot beröm, det nästan ljudlösa talet förmedlar ett s.k. “meta-budskap” om hur du uppfattar dig själv.

Kommunikation sker med orden, med rösten och med hela vår fysiologi, och det är först när alla dessa delar sänder ut ett och samma budskap som vi upplevs som trygga, säkra, stabila och som fullständigt samstämmig i vårt budskap. Då upplevs du som trovärdig och som någon som förmedlar något av värde; ditt värde.

Tekniker och knep i all ära, men det viktiga i att förmedla ett egenvärde är att ha en konversation med sig själv som landar i en vilja att ta ansvar för något av det mest grundläggande; mina tankar och mina känslor, och därmed mina handlingar. Dina handlingar är sprungna ur ofta omedvetna referensramar som handlar bl.a. om hur du ser på dig själv och ditt egenvärde. Att ta ett kliv bakåt och begrunda sina egna handlingar kan göra att du kommer vissa av dessa referensramar på spåren.

Ibland behöver vi nog fråga oss själva: är mina handlingar representativa för hur jag ser på mig själv? Vill jag agera annorlunda? Vad behöver jag då tycka och tänka om mig själv? Bristen i grundläggande självkänsla och självtillit kan ta sig uttryck i att umgås i fel sammanhang, dricka för mycket, otillräcklig motion, svårigheten att närma sig andra människor.

För att kunna fungera på ett bra sätt i samspelet med andra människor, för att “sälja mig” behöver jag landa i vem jag vill vara och vad jag vill stå för – och agera i enlighet med det. Det kräver att jag tar ett ansvar för mina tankar, mina känslor och mina handlingar. Om jag agerar på ett sätt som inte är i linje med den jag anser mig vara så är det nog till hjälp att acceptera att jag denna gång inte agerade på det sätt jag verkligen vill, förlåta och ta lärdomar av det inför framtiden.

Ju mer du tar ansvar för det som ligger inom din personliga påverkans-zon desto mer växer din självkänsla och därmed ökar din förmåga att kunna leda och påverka din omgivning. Väljer du att oftare ta det personliga ansvaret blir tilliten till dig själv starkare och stabilare.

Att omyndigförklara människor är för mig en kungsväg till bottenlös svag självkänsla och som sen kommuniceras till en ofta oförstående omgivning. Människor ÄR mer än sina beteenden, men beteenden är också en följd av det värde en människa ger sig själv och sitt eget liv.

För att bli en bra säljare, både i bokstavlig och bildlig mening, behövs en tro på produkten! Du är ditt budskap, du är den du tror att du är! Och – Det går inte att INTE kommunicera …

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer & Meta Coach

www.resurscoachen.se

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och ”Meningsfulla prestationer – 10 träningsbara ledarfärdigheter (den sistnämnda ihop med Helene Johnson Nordgren

Lämna ett svar